Sofia Magdalena

Sitter och funderar på mitt liv, från en barndom med komplet familj, till ett tonårsliv utan en pappa, och nu sitter jag här och är 20 år i en studentlägenhet i Skövde. Livet har sina vändningar vissa är bra medans andra är rena mardrömmen. Jag måste säga att mitt liv inte har varit speciellt lätt de senaste fyra åren, rent ut sagt ett helvete. Men nu börjar jag landa igen, jag har tagit endel beslut som kommer förändra mitt liv. Man måste lämna det gamla och få in det nya. Ta bort allt som gör att jag mår dåligt och få in positiva saker i stället. Jag har fattat endel beslut och jag ångrar de inte. Kändes svårt men nu känns det som att en tung sten har fallit från mitt hjärta och de kan börja sväva igen.

Älskar verkligen min Mamma, du stöttar mig i alla lägen nu och jag önskade att jag hade lyssnat på dig tidigare, du hade rätt. Varje gång det ringer i telefonen och jag lyfter på den och hör att det är du mår jag så bra, för du är inte längre bort än ett telefonsamtal. Varje gång jag har varit hemma hos dig och jag ska åka hem igen så visar du hur ledsen du blir för jag lämnar dig, men det är inte för att du är besviken utan för att det vi har nu har vi aldrig haft förut. Vi har kommit varandra närmare än någonsin och det är jag glad över.

För att mitt liv ska bli så bra som möjligt nu måste jag kämpa, köra på som bara den i skolan, fortsätta gå ner i vikt och finna mitt rätta jag!