Drömma
Ett litet rum med många minnen, men ändå så mycket borta. Ändast min hylla står kvar, men även den ska finna sin plats min lägenhet i skövde. Så många minnen dyker upp, min barndom som speglas i rummet även fast det inte är så mycket kvar, man kan säga att det sitter i väggarna. När jag ser genom fönstret ser jag den gård jag sprungit på med mina små bara barnfötter, så många minnen växer till liv. Det är nästan som jag ibland väntar på att att min far kommer här utanför och har varit på en fisketur, så man med spänning väntar på och se vad fångsten blev just denna dag. Livet är inte så lätt som det var när man var liten, speciellt på sommaren då man inte behövde tänka på att tjäna pengar utan man kunde bara vara och leka med sina kompisar.
Kommentarer
Trackback
